Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

13 september 2006

Stora skillnader mellan nationella prov och lärares prov i matematik

Det finns en stark tilltro till att nationella prov kan påverka lärare, såväl i synen på ämnet som hur de undervisar och bedömer sina elever. Jesper Boesen visar i sin avhandling att denna påverkan inte är särskilt omfattande, i alla fall inte då lärare konstruerar sina matematikprov.

Trots att många lärare är positiva till de nationella proven och tycker att de fångar centrala matematiska förmågor ser deras egna prov annorlunda ut.

Boesen har i sin avhandling studerat matematikprov och hur elever löser dem. Han har också undersökt i vilken utsträckning lärare påverkas av de nationella proven när de konstruerar sina egna prov. Vid en jämförelse återfanns stora skillnader mellan lärarkonstruerade prov och nationella prov. En majoritet av uppgifterna i de lärargjorda proven kunde lösas genom att kopiera tidigare lösningar och använda resonemang som kan memoreras och genomföras till stora delar utan krav på matematisk förståelse. Det omvända förhållandet gällde för de nationella proven där kreativa och matematiskt välgrundade resonemang krävdes för att lösa majoriteten av uppgifterna. De nationella proven uppvisar också en relativt jämn fördelning mellan uppgifter som kräver olika matematiska kompetenser, medan majoriteten av lärarproven mer ensidigt testar rutinfärdigheter och kända procedurer.

Lärare från två olika grupper, en vars prov uppvisade samstämmighet med de nationella proven och en som inte gjorde det, intervjuades om hur de påverkades av proven. Båda grupperna tycktes uppleva de nationella proven på liknande sätt, men den avgörande orsaken till varför några lärarprov liknade de nationella var att dessa lärare medvetet eftersträvade det.

Boesen har också sökt förklaringar till varför de lärargjorda proven till så stor del fokuserar rutinfärdigheter. En av huvudförklaringarna var lärarnas önskan att få så många elever som möjligt godkända tillsammans med att krav på kreativa resonemang inte ansågs realistiska för alla elever.

– Provens utformning ger signaler om vad som är viktigt att lära. Prov som innehåller allt för få uppgifter som kräver matematiskt välgrundade resonemang bidrar sannolikt till att elever får svårt att utveckla förmågan att föra matematiskt välgrundade resonemang, menar Jesper Boesen.

Läs hela eller delar av avhandlingen på:
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=833

Tisdagen den 19 september försvarar Jesper Boesen, institutionen för matematik och matematisk statistik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Assessing Mathematical Creativity – Comparing national and teacher-made tests, explaining differences and examining impact. Disputationen äger rum klockan 13:15 i sal MA121, MIT-huset. Fakultetsopponent är Gunnar Gjone, Institutt for lærerutdanning og skoleutvikling, Universitetet i Oslo.

Kontaktinformation
Jesper Boesen nås på:
Nationellt Centrum för Matematikutbildning, Göteborgs universitet
Tel: 031-773 69 68, 0709-13 63 76
E-post: jesper.boesen@ncm.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera