Ny forskning visar att människor har bristande insikt om sina beslut
Hur mycket förstår vi av vårt inre maskineri? Det är en fråga som filosofer har diskuterat ända sedan Descartes dagar. Nu har en grupp kognitionsvetare vid Lunds universitet visat att vi ibland har betydligt sämre självinsikt än vad vi själva tror. Resultatet anses så överraskande att det publicerats i den prestigefyllda vetenskapstidskriften Science, som mycket sällan tar in bidrag från humanistisk forskning.
I studien fick försöksdeltagarna se parvisa bilder av kvinnoansikten och välja ut vilket som de tyckte var vackrast. Därefter fick de förklara varför de valde som de gjorde. Vad försöksdeltagarna inte visste var att forskarna ibland utnyttjade ett korttrick för att omärkligt byta ut den valda bilden mot den som de INTE hade valt. Studien visar att endast en femtedel av alla sådana kortbyten upptäcktes. Effekten var likvärdig för både lika och olika ansiktspar, samt även när försöksdeltagarna fick titta på bilderna så länge de själva ville innan de fattade sitt beslut. Detta fenomen kallar forskarna för beslutsblindhet.
I teorier om beslutsfattande utgår man från att avsikten jämförs med utfallet, det vill säga att hjärnan kontrollerar att det faktiskt blev som man ville. Men den här studien visar att det kanske inte alltid är så. Genom att på det här viset undersöka relationen mellan val och handling skapas helt nya möjligheter att analysera mekanismerna bakom beslutsfattande.
Forskarna undersökte också försöksdeltagarnas motiveringar till sina val. Man skulle kunna anta det fanns stora skillnader mellan de beskrivingar som handlar om de bilder som man faktiskt valde, och de bilder som man egentligen inte ville ha. Men det visade sig att motiveringarna var förvånansvärt lika:
– När försöksdeltagarna ombads att motivera sina val uttalade de sig med samma säkerhet, detaljrikedom och med samma känslomässiga engagemang oavsett om det gällde en bild som de hade valt, eller en som de ursprungligen inte ville ha, säger Lars Hall, en av gruppens fyra forskare.
När försökdeltagarna intervjuades efter experimentet, och forskarna beskrev hur studien verkligen gick till, så blev många mycket förvånade och fann det svårt att begripa hur de kunde undgå att inte upptäcka bytena.
– Man kan givetvis tolka resultatet på olika sätt, säger doktoranden Petter Johansson en annan medlem i gruppen. Den enklaste men kanske också mest intressanta slutsatsen man kan dra är att vi i vissa valsituationer har en mycket sämre inblick i orsakerna till vårt eget beteende än vi själva tror. Det här är ett resultat som kan användas av forskare inom många områden inom psykologi och filosofi, som exempelvis beslutsfattande, handlingsteori och självkunskap.
– En orsak till att försökspersonerna inte upptäcker förändringen är att man litar på världen, man förväntar sig helt enkelt inte att man kan bli lurad, säger Petter Johansson. När man sträcker sig efter en öl är det sällan man får ett glas mjölk i handen.
————————————————————————
Undersökningen har gjorts av Petter Johansson, Lars Hall och Sverker Sikström vid avdelningen för Kognitionsvetenskap vid Lunds Universitet, och Andreas Olsson vid psykologiska institutionen, New York University. Se artikeln “Failure to Detect Mismatches Between Intention and Outcome in a Simple Decision Task”. Science 7 oktober 2005
Fri pressbild finns på www3.lu.se/info/pm/files/choice_blindness.jpg
Fotografen heter Mark Hanlon
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lars Hall 046-222 40 45, lars.hall@lucs.lu.se, Petter Johansson, 0709-32 25 48
